Jilla Faraij, Malin Widhammar och Sarah Nyangena framför sin efterlängtade mötesplats.

Äntligen en nyckel i handen

Vägen till en medborgardriven mötesplats i Göteborgsförorten Bergsjön har varit lång. Men efter år av såväl framgångar som besvikelser, har nu föreningen till slut fått sin nyckel.

En nyckel dinglar i handen på Jilla Faraji, hon håller upp den likt en trofé och säger att det är ”helt otroligt” och att det här känns ”stort”. Stämningen är uppsluppen när hon går på gångvägen mot den 350 kvadratmeter stora samlingslokal i Bergsjön, som föreningen Navet – tillsammans med fyra andra föreningar i området – har fått tillgång till. Med sig har hon den nuvarande ordföranden i föreningen – Sarah Nyangena, och den förra – Malin Widhammar. Det är en stor dag för alla tre – vägen hit har varit lång, och kantats av såväl framgångar som besvikelser.

Den som har väntat allra längst är Jilla. I nästan trettio år har hon velat få till en mötesplats för kultur och demokrati i Bergsjön. Att det nu händer, är smått överväldigande. ”Äntligen”, säger hon flera gånger.

För hennes del föddes idén när hon var nyinflyttad i området. Sonen gick i Bergsjöskolan och på baksidan av byggnaden satt en skylt: Kulturhuset. Men något riktigt kulturhus var det inte.

”Det var alltid stängt i den lokalen”, berättar Jilla. ”Nån gång i månaden visades film för barn och ungdomar. Men annars – ingenting. Redan då, för så länge sen, började vi prata om att det behövdes ett riktigt kulturhus i Bergsjön.”

Kvinnorna på väg till huset och närbild på Jilla Faraji.
”Äntligen” säger Jilla Faraji, som väntat längst på en mötesplats för kultur och demokrati i Bergsjön. Folkets Hus-föreningen Navet i Bergsjön har – tillsammans med den föräldradrivna Läxhjälpen, Jubba Familjeförening, Bergsjön SK och Rädda Barnen – äntligen fått en samlingslokal till sina verksamheter. Foto: Yarko Rhean

Många i området var engagerade i föreningar, flera med inriktning på kultur. Här fanns en kultur- och mediaverkstad och här bodde också många aktiva konstnärer, musiker och filmare. Samtidigt rådde en stor brist på lokaler och tillsammans började de verka för att det skulle byggas ett kulturhus i Bergsjön. Så småningom, 2008, bildade de en folketshusförening – Bergsjöns kulturhusförening, och trappade upp arbetet. De uppvaktade politiker, diskuterade med fastighetsbolag, tog fram vilka rum och funktioner kulturhuset skulle innehålla. Och så, några år senare, kom plötsligt en oerhörd framgång. I maj 2012 beslutade Göteborgs kommunfullmäktige att det skulle byggas ett kulturhus i Bergsjön, för en budget på 125 miljoner.

Föreningen stängdes ute
och tjänstemännen tog över

”Först blev vi otroligt glada, det var det vi hade kämpat för, och mer”, säger Jilla Faraji. ”Men sen blev det inte så bra.”
Malin Widhammar utvecklar:
”Det kom ett engagemang från de boende i området, de drev och kämpade, men när sen staden satsade pengar och det verkligen skulle bli ett kulturhus, ja då stängdes föreningen ute ur processen. Tjänstemännen tog över. Kommunen ville att kulturhuset skulle vara i kommunal regi och det är väl en sak. Men man kan ändå visa ödmjukhet och respekt för dem som hade kämpat för att det skulle bli till.”
Hon fortsätter:
”I andra områden har man problem med att folk inte engagerar sig, här fanns massor av människor som gjorde det. Men i stället för delaktighet, blev föreningen reducerad till att få tycka till på post-it-lappar.”

Jilla Faraji sätter nyckeln i låset.
Jilla Faraji får äntligen sätta nyckeln i låset! Foto: Yarko Rhean

 

Jilla Faraji stoppar i nyckeln och vrider om, skjuter upp dörren till samlingslokalen med axeln. Tillsammans går de alla tre genom den rymliga lokalen och tar in möjligheterna, allt de – och de andra föreningarna – kan göra här. Fester, kulturarrangemang, möten…

Full aktivitet, verksamhet
och en stark framtidstro

Deras läge idag är helt annorlunda jämfört med då. Besvikelsen över att ha blivit exkluderade, har steg för steg bytts ut mot full aktivitet och verksamhet, samverkan med stadsdelen och en stark framtidstro. Orsak: Föreningen tog ett beslut 2018 att inte ”stånga sig blodiga” när det gällde kulturhuset. De ville fortfarande ha inflytande över det, men det var inte deras enda mål. De behövde stärka sin egen mobilisering genom att göra fler verksamheter i samverkan med andra. Skaffa en egen lokal. Gå vidare.

Föreningen bytte också namn till Navet i Bergsjön. Sarah Nyangena säger:
”Vi ska verkligen vara just navet i Bergsjön, för alla som bor här. Vi ska möta de behov som finns.”

Behoven kan vara en förening som behöver hjälp att söka pengar till sin verksamhet. Eller vill kunna anställa ungdomar under sommaren, men inte har någon löneadministration. Det kan vara att skapa gemensamma sommarverksamheter för ungdomar, samarrangera en somalisk kulturfestival, eller att samordna konst- och kulturhändelser i området. Föreningen driver också en projektverkstad för unga och sänder panelsamtal om aktuella ämnen som berör Bergsjön.

Sarah Nyangena, Jilla Faraji och Malin Widhammar.
”Vi ska verkligen vara navet i Bergsjön och möta de behov som finns” säger Sarah Nyangena, ordförande i föreningen. Här tillsammans med Jilla Faraji och Malin Widhammar. Foto: Yarko Rhean

 

När de ser tillbaka på vad som har tagit dem hit, nämner de flera nyckelhändelser:
”Det byttes ut tjänstemän i stadsdelen, en ny projektledare för kulturhuset och nya chefer, som hade en helt annan inställning till oss. Vi drev på och fick till en avsiktsförklaring, där vi, tillsammans med stadsdelen, Folkets Hus och Parker, Hyresgästföreningen, ABF, Rädda Barnen och bostadsföretagen i Bergsjön, tillsammans skulle verka för en medborgardriven mötesplats. Folkets Hus och Parker hjälpte oss mycket, vi gjorde en ansökan till Boverket vilket byggde tillit i stadsdelen”, berättar Malin Widhammar.

Föreningen fick in 100 000 kronor från organisationerna och lika mycket från stadsdelen, och kunde anställa en person, Hanna Jansson. Ett samarbetsavtal tecknades med kommunen, ett så kallat IOP*, där det stod att de tillsammans skulle skapa en medborgardriven mötesplats men också ”mobilisera lokala kulturaktörer och medborgare till Kulturhuset Bergsjön”.

Nästa år ska kulturhuset invigas och exakt vilken roll Navet ska spela i det huset, vet de inte riktigt än.
”Kanske driver vi bion, kanske har vi hand om huset efter arbetstid och gör det till ett bildningscenter. Vi får se.”

*) Idéburet Offentligt Partnerskap (IOP). Idéburet offentligt partnerskap är en samverkansmodell mellan det offentliga (till exempel en kommun) och den ideella sektorn (till exempel en folketshusförening). Tanken är att parterna tillsammans definierar ett samhällsbehov, som att skapa en medborgardriven mötesplats. I ett IOP konkretiseras vad kommunen respektive föreningen ska bidra med, och vilken ersättning föreningen ska få för sin insats.


Mer om Navet och bergsjön:

Navet i Bergsjön prisades av EU 

Folkets Hus-föreningen Navet har fått ta emot det europeiska medborgarpriset 2021, för det arbete de gör för mötesplatser, demokrati och utbildning i Bergsjön. Läs mer