Kultur och möten viktigare än någonsin i kriser
Kulturen har återstartat men salongerna är fortfarande långt ifrån välfyllda. Efter årsskiftet finns inga nya statliga återstartsmedel att fördela, och kommuner och regioner flaggar för ansträngd ekonomi under kommande år. Risken är därför överhängande att kultur och föreningsliv inte alls kommer att få det stöd som fortfarande behövs. Här måste det offentliga visa att vi har råd med kultur i hela landet!
Pandemin slog hårt mot hela samhället. Samtidigt kan vi med facit i hand se att Sverige som land klarat sig förhållandevis bra. Statens pandemistöd har varit till stor hjälp, inte minst inom kulturområdet. Korttidspermitteringar, krisstöd och återstartsstöd har räddat många organisationer och föreningar från konkurser eller nedläggningar. Men när vi trodde att det var över så kommer nästa kris – kraftigt höjda el- och energipriser – och det är lätt att börja tänka på Egyptens tio plågor…
Under valrörelsen slukade debatten om el- och energipriserna nästan allt syre. Det ena partiet efter det andra försökte övertrumfa med nya bud. Ett högkostnadsskydd verkar de flesta vilja ha och ett arbete är redan initierat av den ännu sittande regeringen. Men när förslaget om högkostnadsskydd förts på tal, har det enbart handlat om att subventionera kostnaderna för privatpersoner och näringsliv, ingen har pratat om civilsamhället som därigenom i tysthet riskerar ett ekonomiskt katastrofläge.
Samlingslokaler
möjliggör möten för
kultur och föreningsliv
Folkets Hus och Parker har mer än 500 medlemsföreningar, där majoriteten äger de fastigheter där de bedriver sina verksamheter, medan några är hyresgäster. Tillsammans med de andra samlingslokalhållande riksorganisationerna Våra Gårdar och Bygdegårdarna har vi sammantaget närmare 2700 samlingslokaler, som varje dag i veckan året runt möjliggör möten för kultur och föreningsliv. De kraftigt eskalerande priserna på el- och energi kan i värsta fall leda till att man måste kallställa lokalerna, vilket skulle vara skadligt för såväl husen som för verksamheternas ekonomi, då inga intäkter strömmar in. Dessutom skulle det ge omfattande, negativa effekter för kultur- och föreningslivet i hela Sverige.
Sveriges Kommuner och Regioners chefsekonom Annika Wallenskog säger till DN (12/10) att man under kommande år räknar med ökade pensionskostnader, personalbrist samt ökade kostnader för energi och drivmedel. Detta tillsammans med den ökande inflationen gör att det ekonomiska läget är tufft framöver. Man pekar på att om inte statliga stöd fortsätter att ges, finns risk för skattehöjningar. Samtidigt uppstår ett dilemma med att öka skatterna, då den privata ekonomin försämras.
Offentlig
stöd kommer
att behövas
Kultur, föreningsliv och samlingslokaler har under våren öppnat upp sina verksamheter. Inom vår egen folkrörelse kunde vi se ett publiktapp på biograferna mellan 25-40 procent, beroende på var i landet man befinner sig. Liknande publiktapp såg vi också inom danserna och delar av scenkonsten, inklusive konsertsidan.
Hösten har börjat bättre och det finns vissa tecken på att publiken börjat komma tillbaka. Samtidigt finns det nya, försiktiga vanemönstret från våren kvar – besökarna bestämmer sig sent om de tänker delta, ofta på samma dag som ett event går av stapeln. Det gör det extra svårt för landets arrangörer.
Det kommer att behövas offentligt stöd även under 2023 för att möta de effekter som alltjämt drabbar kulturlivet. Det finns många prioriteringar som ska göras av det offentliga. Men vi måste ha råd med en levande och stark kultur i hela landet. Det måste såväl stat som regioner och kommuner vara med och ta ansvar för.
I kriser behöver människor möten och kultur kanske mera än någonsin – låt oss därför tillsammans se till att skapa förutsättningar för att det fortfarande ska vara möjligt att erbjuda.
Inlägget är en del av Folkets Hus och Parkers nyhetsbrev.
Starta en prenumeration här