Trygghet i Folkets Husby när den saknas i området

I Järvaområdet i Stockholm känner 65 procent någon som har förlorat sitt liv i dödligt våld. Det visar en ny trygghetsundersökning, som Folkets Husby har tagit fram.
– Det råder en kollektiv sorg i den här typen av områden, som behöver erkännas som den nationella kris det är, säger Hedvig Wiezell, verksamhetschef i Folkets Husby.
– Det är ett stort svek att det inte finns en stor massiv krisplan som slår på. Att man vet var man ska vända sig för att få hjälp. Den rollen har vi ofta fått ta.

Både nationellt och på många orter i landet görs trygghetsmätningar, för att mäta problem och upplevelser av otrygghet i olika områden. Men den medborgardrivna mötesplatsen Folkets Husby tyckte att de saknade ett community-perspektiv. Därför har man nu, för andra gången, genomfört en egen trygghetsundersökning.

Hedvig Wiezell, verksamhetschef i Folkets Husby
Hedvig Wiezell,
verksamhetschef i Folkets Husby

– Alla pratar om trygghet, i medierna, och från politiskt håll. Samtidigt hör vi något helt annat när folk pratar om trygghet här, säger Hedvig Wiezell, verksamhetschef för Folkets Husby.

Folkets Husbys trygghetsundersökning bygger på enkätsvar och djupintervjuer utförda i Järvaområdet (Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista) i Stockholm under sommaren 2022, och tittar närmare på hur skjutningar och dödligt våld påverkar de boende och deras mående, hur myndigheternas brottsförebyggande arbete upplevs, vilka aktörer som skapar trygghet i området och mäter även boendes upplevelser av rasism och kontroll.

Sedan den förra undersökningen gjordes 2020, har den sociala och ekonomiska utsattheten ökat, området har prövats hårt – av covid-pandemin, Paludans anti-muslimska manifestationer, samt skjutningar som har fortsatt prägla vardagen. Sedan 2019 fram till och med september 2022 har det skett 71 skjutningar i Järvaområdet, varav 17 varit dödsskjutningar och 20 kvalificerats som mordförsök (SvD, 220923). Undersökningen visar att hela 65 procent känner en eller flera personer som har förlorat sitt liv genom dödligt våld, och 60 procent oroar sig för att någon vän eller familjemedlem ska göra det.

– Vi blev ledsna när vi såg siffrorna såklart, men tyvärr inte förvånade, säger Hedvig Wiezell.

Grafen hämtad från Folkets Husbys Trygghetsrapport 2022

Så här beskriver en sextonårig pojke hur det påverkar honom när det har varit en skjutning eller ett allvarligt våldsdåd i området:
”Det blir som en klump i magen. Den kan vara i minuter, i dagar, i veckor. Tills man får reda på om det är någon nära dig, någon du känner, om det är en kompis (…) Du pratar inte så mycket. Du blir instängd. (…) Du sätter dig längst bak i klassen och hör inte vad läraren säger och hänger inte med i någonting som händer. Du är fast i din hjärna, du är fast i dom där tankarna: Vem kan det vara? Vem kan det vara?”

Daniel Perez-Peric
Daniel Perez-Peric,
processledare i Folkets Husby

Daniel Perez Peric, som är processledare i Folkets Husby, beskriver hur det, efter en skjutning, lägger sig som ett mörkt moln över området, som påverkar alla.

– Det är svårjobbat och det är tungt. Det handlar om att navigera i det, att vara ödmjuk, säger han. Vi pausar verksamheter, vi ställer in saker och fokuserar väldigt mycket på unga människors mående. Där ser vi att i många andra verksamheter, ställs det ännu mer krav på unga människor. För oss handlar det om att möta människor, se att vi har det tufft just nu, och vi har det tufft tillsammans.

– Ibland behöver du bara värma en pizza, och kunna prata med dina vänner. Det hänget måste få finnas, det är en del av att vara människa. Men det finns en enorm beröringsskräck idag, framför allt när det gäller unga killar i grupp, säger Hedvig Wiezell.

Folkets Husby samverkar också med Rädda Barnen, som bland annat erbjuder psykologhjälp. Trygghetsundersökningen visar att utöver familj och vänner, är det just civilsamhället – och mötesplatser som Folkets Husby – man framför allt tycker erbjuder bra stöd. Däremot får samhällsinstanser som polis, skolpersonal och stadsdelens krisstöd lägre betyg.

Grafen hämtad från Folkets Husbys Trygghetsrapport 2022

– Det är ett stort svek att det inte finns en stor massiv krisplan som slår på. Att man vet var man ska vända sig för att få hjälp. Den rollen har vi ofta fått ta, säger Hedvig Wiezell.

Tilltron till myndigheters förmåga att motverka att barn och unga hamnar i kriminalitet var dessutom låg, och få ansåg att polisen är bra på sin kärnverksamhet, att klara upp brott (17 procent). 56 procent instämde inte alls i påståendet att polisen är bra på att förebygga brott.

– Alla håller med om att vi måste satsa på förebyggande arbete, det säger till och med polisen att det här kan inte de lösa, säger Hedvig Wiezell. Man har en analys, det behövs mer förebyggande arbete, men sen resulterar det i en helt annan politik. Man förstår ingenting om jag ska vara ärlig.

Personalen i Folkets Husby noterar att det istället har satsat mycket på polis och ordningsvakter de senaste åren.
– Den typen av åtgärder har eskalerat. Jag tror vi har tre, fyra vaktbolag som patrullerar centrum nu, anlitade av fastighetsbolag, staden, regionen. Och den polisiära närvaron är extremt hög. Vi behövde veta mer om det, säger Hedvig Wiezell.

Grafen hämtad från Folkets Husbys Trygghetsrapport 2022

Undersökningen visade att mer än hälften hade blivit stoppade av polisen de senaste tolv månaderna, och bland pojkar och män – 74 procent. Kontrollerna riktades i synnerhet mot personer med föräldrar födda i Afrika och Mellanöstern. Det vanligaste var att de ombetts svara på frågor och visa id-handlingar. Samtidigt uppgav bara var femte att de alltid eller ofta hade fått en motivering till varför de blev kontrollerade.

Har den höga närvaron av polis och ordningsvakter då lett till att de boende upplevt en ökad trygghet i området? Av undersökningen att döma – sådär. 35 procent svarade att de känner sig trygga när de ser poliser och ordningsvakter. Däremot instämde 67 procent helt och hållet eller till stor del att nattvandrare fick dem att göra det. Motsvarande siffra för fältassistenter och medborgarvärdar var 59 procent.

– Siffrorna visar ganska tydligt hur tryggheten är ojämlik fördelad i samhället idag. Att du å ena sidan upplever en överkontroll, där du blir kontrollerad och misstänkliggjord i din vardag. Samtidigt som du är underbeskyddad och exponeras för kriminalitet och oproportionerligt våld, som ingen lyckas förhindra, säger Hedvig Wiezell.

På frågan om fler Folkets Hus borde genomföra den här typen av undersökningar svarar hon:
– Ja, det tycker vi absolut. Det finns en stor kunskap i mötesplatserna, en massa insikter, som borde tas bättre tillvara.

LÄS MER PÅ FOLKETS HUSBYS WEBBSIDA OCH HÄMTA TRYGGHETSRAPPORTEN


 

Så gjordes Folkets Husbys Trygghetsundersökning:

  • Bygger på enkätsvar från 580 personer i Järvaområdet (Hjulsta, Tensta, Rinkeby, Akalla, Husby och Kista), samt ett antal djupintervjuer.
  • Har letts av Folkets Husbys medarbetare tillsammans med kriminologen Leandro Schclarek Mulinari, verksam vid Stockholms Universitet.
  • Research Institutes of Swedens (RISE) enhet Mäta i samhället har bidragit till arbetet med enkäten.
  • Jämfört med andra trygghetsundersökningar har man också nått en grupp, som sällan finns representerade i den här typen av mätningar – de unga. 80 procent av de som har tillfrågats i undersökningen är under 30. Det gör att den är mindre representativ för hela Järvaområdets befolkning, men säger däremot mycket om unga människors situation.