Återstart och nya möjligheter
Återstarten av kulturen är nu i gång. Att regeringen förstärkt budgeten för kommande år är rätt och välbehövligt. Men vad har vi lärt och vad tar vi med oss för att stärka kultur i hela landet?
Äntligen kom det efterlängtade beskedet om att publikrestriktionerna vid allmänna sammankomster och offentliga tillställningar tas bort den 29 september. Det var som att trycka på en knapp. Plötsligt började mobiltelefonerna att vibrera med frågor från medlemmar, artister, arrangörer, publik och media. Inom kultursektorn har vi tagit ett stort ansvar för att begränsa pandemin och vet mer än väl hur man genomför ett ur smittskyddssynpunkt säkert evenemang. Nu vill alla komma igång igen, men det råder en viss osäkerhet kring hur man gör det på rätt sätt.
Ingen vet hur publiken
kommer att reagera
Återstarten har fått rejält med vind i seglen och under oktober är det i princip helt fullt på landets scener, frågan är dock om det kommer vara fullt i salongerna?
En viss osäkerhet och rädsla finns alltjämt kvar. Även om Folkhälsomyndigheten sagt ja till avskaffandet av publikrestriktioner, rekommenderas de som inte är vaccinerade att inte vistas i offentliga sammanhang. En viss oro dröjer sig kvar och ingen vet därför hur publiken kommer att reagera. Men vi hoppas givetvis att den kommer tillbaka!
Vaccinpass är en möjlighet som nu utreds och förslag från regeringen är ute på remiss. Folkets Hus och Parker ställde sig redan i våras positiva till att införa vaccinpass i syfte att helt ta bort publikrestriktionerna för dem som är vaccinerade eller kan uppvisa ett giltigt PCR-test. Vilken arrangör som helst kan dock redan idag använda sig av krav på vaccinintyg, det är inte en diskrimineringsgrund och är därför fullt lagligt.
Ett välbehövligt
tillskott till kulturen
Regeringens nyligen framlagda kulturbudget med en ökning på 1,3 miljarder kronor är ett välbehövligt ekonomiskt tillskott till kulturen. Det kommer att behövas förstärkta offentliga medel för att möta de ekonomiska utmaningar som människors ändrade vanor innebär och för att kunna följa publikens takt tillbaka till fulla salonger. Och det behövs extra insatser för att klara uppstartskostnader och det kompetenstapp som branschen drabbats av. För att kunna få igång verksamheterna måste också nyanställningar snabbt kunna göras.
Vi har under pandemin lärt oss mycket om digitaliseringen och framöver kommer sannolikt flera utveckla hållbara affärsmodeller för att erbjuda live-framträdanden. Den fysiska kulturen kommer att stå i centrum men kompletteras av digitala möjligheter. Detta stärker såväl kulturverksamheternas möjligheter att överleva som att fortsatt nå övergripande målsättningar med att sprida kultur i hela landet.
En annan förutsättning för att det ska finnas kultur i hela landet är den ideella kultursektorn. Ideell kultur finns överallt, även på de minsta orterna som många gånger saknar offentliga och kommersiella aktörer. De nationella paraplyorganisationerna har genom sina medlemsföreningar unika möjligheter att sprida kultur.
En infrastruktur som
kan stärka levande kultur
i hela landet
Under pandemin har en del av det statliga krisstödet kanaliserats genom olika paraplyorganisationer, till exempel det riktade samlingslokalsstödet från Boverket. Den här modellen att fördela medel visar att större riksorganisationer inom den ideella sektorn har möjlighet att leva upp till statliga myndigheters krav på redovisningar och uppföljningar.
Folkrörelserna känner sina egna medlemmar bäst och den samverkan som finns dem emellan är unik. Att använda den infrastrukturen är ett bra sätt att förstärka möjligheterna att få levande kultur i hela landet. Det är en lärdom som bör tas vidare även efter pandemin.
Calle Nathanson
Vd, Folkets Hus och Parker
Inlägget är en del av Folkets Hus och Parkers nyhetsbrev.
Starta en prenumeration här