LEDARE – KONSTNÄR OAVSETT VILLKOR

Den statliga utredningen om konstnärers villkor presenterades tidigare i år. Folkets Hus och Parker ser möjligheter att stärka kulturens förutsättningar i hela landet, liksom att få nya grupper att bli kulturskapare.

Snedrekryteringen till konstnärliga högskolor har varit känd länge. Högskoleverket har återkommande påtalat att skolorna har en dominans av sökande med högutbildade föräldrar och/eller stark socioekonomisk bakgrund. Därför är förslagen i utredningen ”Konstnär oavsett villkor” (SOU 2018:23) efterlängtade.

Folkets Hus och Parkers satsning på att skapa nya mötesplatser i socioekonomiskt utsatta områden har efter fyra år gett resultat, och det finns nu flera nya medborgardrivna verksamheter på platser där de tidigare saknades. Folkets Hus och folkparker är mötesplatser för kulturella uttryck. Det skapas musik, teater, dans och poesi. Genom att även förlägga högskolefilialer i utsatta områden och samverka med folkrörelsers kulturverksamheter öppnas dörrar för att nya grupper ska söka till konstnärliga högskoleutbildningar. Även förslagen om konstnärliga produktionshus ligger i linje med folkrörelsers olika verksamheter. Ett stöd till ung kultur runtomkring i landet förstärker möjligheterna för fler att bli professionella kulturskapare.

Det är intressant att se att intresset från det offentliga för digitalisering inom kulturområdet plötsligt fått fart. Först gav regeringen ett stöd om 15 miljoner kronor per år till tre av de nationella kulturorganisationerna – Dramaten, Kungliga Operan och Riksteatern – och nu kommer utredningen med förslag om en samlad strategi. Folkets Hus och Parker har sedan 2003 arbetat med att sända kultur digitalt på bio och vet att detta har gett helt nya möjligheter i strävan efter att nå målet om allas deltagande. Därför är det märkligt att staten ännu inte beviljat något offentligt stöd till riksorganisationen för vår digitaliseringsinsats, som idag utförs genom egen finansiering. Det är positivt med utredningens förslag och vi är redo att bli en del för att implementera en framtida samlad strategi för digital kultur.

Slutligen var det överraskande att läsa förslagen om att göra kultursamverkansmodellen mindre reglerad. Den som var med när modellen sjösattes minns oron för att medlen skulle gå till något helt annat. Man menade att de kommunala och regionala politikerna skulle satsa på bygdespel och kasta varpa för pengarna. Som bekant har modellen ännu inte lett till några större förändringar. Den statliga förordningen har sedan 2011 ändrats några gånger, men är fortfarande alldeles för detaljreglerad. Därför är det positivt att utredningen nu vill att den ska bli mer ”tillitsbaserad”. Även om just det ordet är ett modeord i många offentliga sammanhang, innebär det här att staten måste våga lita på samarbetet med den regionala och kommunal nivån. Det är så man kan nå utveckling och få fler kulturutövare i kulturlivet.

Calle Nathanson,

vd Folkets Hus och Parker

Här finns Nyhetsbrev nummer 7 att läsa.