Hög tid att ta hotet på allvar
Hotet mot demokratin går genom kultur och media. Vad regeringen än hävdar i Tidöavtal och regeringsförklaring kring armlängds avstånd och mediernas frihet, framgår det tydligt att det största partiet i koalitionen drar åt motsatt håll. Därför gäller det nu att höja beredskapen för att skydda demokratin.
Direkt efter valet stod det klart att Sverigedemokraterna är precis samma parti som tidigare. Inte en bokstav har ändrats. Knappt hann valet klaras av innan Björn Söder (SD) gick ut och krävde att ”Public Service ska banne mig reformeras i grunden”. Detta som svar på att journalisten Willy Silberstein lugnt och sansat i SVTs Aktuellt konstaterat att ”när Donald Trump valdes i USA 2016 så steg det rasistiska våldet märkbart” och drog sedan en parallell till Sverige och SD. Poängen var att språkbruk spelar roll och påverkar den fysiska världen.
Nobelfesten får
gärna arrangeras i ett
Folkets Hus
Därefter har attackerna mot alla de som upplevs som ett hot mot det nationalistiska projektet haglat från SDs företrädare. Listan blir lång när man ska återupprepa vilka som ska elimineras. SD anser vidare att Civil Rights Defenders statliga stöd omgående bör dras in, då de kritiserat Tidöavtalet för att leda till repressivitet och försvagade rättigheter. Dragqueens ska inte få läsa sagor för barn, vare sig i Kalmar eller Trelleborg eller någon annanstans och Nobelfesten ska portas från Stadshuset och förläggas till ett Folkets Hus.
Vi i folkrörelsen kan bara bekräfta att Nobelfesten mer än gärna får arrangeras i ett Folkets Hus, men den koppling som gjorts av Rickard Jomshof mellan Nobelstiftelsen och Folkets Hus är inte en slump – båda är organisationer som står för humanism, kunskap och bildning och ses därigenom som ett hot mot det Sverige som SD vill se.
Armlängds avstånds-
principen är hotad
Armlängds avstånds-principen som varit grundläggande inom kulturområdet för den statliga kulturpolitiken sedan den slogs fast i den första kulturpropositionen är också hotad, oavsett vad som står i Tidöavtalet och vad som sagts i regeringsförklaringen om att den ska värnas.
Bara häromdagen gick Björn Söder ut och deklarerade att ”det som finansieras genom skattemedel ska givetvis kunna påverkas av politiker som fått uppdrag av väljarna att sköta skattebetalarnas pengar och göra prioriteringar utifrån väljarnas intressen.” Avsteg från principen om armlängds avstånd har skett på såväl kommunal som regional och statlig nivå tidigare. Rapporten ”Så fri är konsten” från Myndigheten för kulturanalys (MYKA), visade på skevheter i den statliga bidragsgivningen, där övergripande kulturpolitiska mål om allas deltagande blandats in i bidragsgivningen. Men ingen har tidigare på det sätt som Söder nu propagerar för, drivit linjen att politiker ska styra dess innehåll.
Man har under lång tid kunna se en alltmer uppskruvad ton vad gäller synen på civilsamhället och behovet av att öka den statliga kontrollen. Det är framförallt studieförbunden som stått i skottlinjen för dessa kritiker, men som exemplen ovan visar är siktet inställt mot ett växande fält inom civilsamhället. Precis innan valet lade den förra regeringen fram en proposition om demokrativillkor. Folkets Hus och Parker och andra aktörer inom ideell sektor var till stora delar kritiska till förslaget. Vi menade att det är ett sluttande plan att införa den här sortens villkor. Självklart ska inga våldsbejakande organisationer eller liknande ges statliga stöd, men den typen av brottslighet finns det redan lagstiftning mot. Att införa demokrativillkor med luddiga juridiska formuleringar är inte bara vagt, utan innebär i förlängningen en ökad kontroll av det demokratiska civilsamhället.
Det leder till ökad
och obefogad statlig
kontroll av ideell sektor
Jacob Forssmed (Kd), minister för civilsamhällesfrågorna, bjöd härom veckan in till ett sakråd om nämnda demokrativillkor. Det visar sig att den nya regeringen har kastat den gamla regeringens ursprungliga proposition i soptunnan, inte för att de är emot den utan för att regeringen sannolikt tycker att villkoren är för svaga. Frågorna på dagordningen för Forssmeds möte handlade i stor omfattning om hur demokrativillkoren för civilsamhället kan skärpas. Deltagarna på mötet uppvisade en tydlig samstämmighet – lagstiftningen är tillräcklig, inför inga demokrativillkor, det kommer bara att leda till ökad och obefogad statlig kontroll av ideell sektor.
Regeringen har bedyrat att de grundläggande friheter som finns inom kultur- och mediaområden ska värnas, men det finns ett parti som med skrämmande tydlighet visar att de vill rasera detta demokratiska fundament. Moderater, kristdemokrater och liberaler kommer att slitas mellan dessa försäkranden och Sverigedemokraterna som högljutt ropar från baksätet ”om ni vill sitta kvar i regeringen så gör ni som vi säger!”
Det är hög tid att ta hotet mot demokratin på allvar.
Foto: Unsplash, Josh Hild
Inlägget är en del av Folkets Hus och Parkers nyhetsbrev.
Starta en prenumeration här