Viktigt att kommunerna inte backar undan
Samlingslokalerna har drabbats hårt av Coronapandemins effekter. Att regeringen nu tillför 75 miljoner kronor är avgörande för att det ska finnas föreningsdrivna mötesplatser i hela landet när krisen är över. Men kommunerna måste fortsatt vara med och ta ansvar.
Pandemin har slagit hårt mot de Allmänna samlingslokalerna. Nästan direkt efter virusutbrottet kunde vi se att våra medlemsföreningar drabbades hårt. Snart var alla lokalbokningar borta, eventen inställda och personalen kortidspermitterad eller varslad. Från och med augusti var siktet inställt på att långsamt börja öppna verksamheterna igen, självklart med stort ansvar för att hindra spridning av viruset. Nu ser vi dessvärre ett bakslag med ökad smitta på flera håll i landet, så det gäller att hålla i och hålla ut.
De tidigare stöden
visade sig vara svåra
att ta del av
Folkets Hus och Parker har tillsammans med andra aktörer inom kulturområdet drivit ett intensivt påverkansarbete gentemot regeringen för att vädja om riktade stödinsatser. Olika typer av krisstöd delades ut under våren och ytterligare medel har tillförts under hösten. Flera av de tidigare stöden visade sig vara svåra, eller näst intill omöjliga för samlingslokalerna att kunna ta del av, varför vi pekat på behovet av särskilda stöd till dessa. Utan samlingslokaler – ingen kulturell infrastruktur.
Därför är det glädjande att regeringen beslutat avsätta 75 miljoner kronor till allmänna samlingslokaler för 2020 och ytterligare 50 miljoner i stimulansstöd för 2021. Nyligen presenterade kulturminister Amanda Lind att Boverket utsetts till ansvarig myndighet, men att de tre riksorganisationerna – Folkets Hus och Parker, Våra Gårdar och Bygdegårdarnas Riksförbund – får uppdraget att handlägga och fördela bidraget till sina medlemsföreningar.
Tiden är knapp. Det är bara tre månader kvar av året och innan riksorganisationerna får del av medlen är det sannolikt bara två kvar. På kort tid ska vi fördela pengarna till våra föreningsdrivna medlemmar, varav majoriteten inte har någon anställd personal. Det måste vara enkla ansökningsförfaranden, utan byråkratiska hinder, för att vi ska klara den uppgiften. Exakt hur det ska gå till kommer att presenteras under den kommande tiden.
Utvecklingen ställer helt
nya krav på mötets form
och utförande
Men de nyligen tillförda statliga medlen får inte resultera i att kommunerna backar undan från sitt ansvar. De lokala mötesplatserna är en förutsättning för att det ska finnas föreningsliv, engagemang och kulturliv i alla kommuner i hela landet. Kommunerna behöver analysera läget tillsammans med samlingslokalerna. Vilka akuta behov kvarstår i verksamheterna efter att det statliga stödet är fördelat?
Något som blivit tydligt bland våra medlemmar när de åter börjat öppna sina verksamheter efter våren och sommarens nedstängningar, är effekterna av det digitala sjumilakliv som coronapandemin skyndat fram. Mötena har börjat se annorlunda ut och efterfrågan på digital mötesteknik har ökat stort. De gamla mötena, där deltagare brukade samlas från flera närliggande orter i en och samma lokal, ersätts nu allt oftare av mindre deltagargrupper i flera Folkets Hus som kopplar upp sig mot varandra. Den här utvecklingen ställer helt nya krav, både på mötets form och utförande, samt den teknik som ska göra det möjligt. Det handlar inte i första hand om exklusiv och dyr teknik, utan om att ha rätt teknik, och att verkligen få tillfälle att lära sig använda de befintliga mötessystem som många redan idag har på plats i sina lokaler. Här har kommunerna en viktig roll i att stödja sina samlingslokaler att möta omgivningens nya förväntningar och behov.
Inlägget är en del av Folkets Hus och Parkers nyhetsbrev.
Starta en prenumeration här