Soroker_hero

Tre kvinnor i Söråker

Söråkers Folkets Hus är en oas i Timrå, en populär mötesplats där ungdomar blir sedda och dessutom får spela en viktig roll. Men för 30 år sedan var situationen dyster. Verksamhetschefen Christina Thonman berättar historien om hur huset gick från ett bottenläge till dagens prisbelönta verksamhet.

Året var 1985, Gullfiber hade lagt ner sin produktion i Söråker och arbetslösheten grep omkring sig. Samhället var i kris. Mitt i hopplösheten blev Folkets Hus platsen för ett projekt som skulle få stor betydelse. Trion som ledde arbetet är fortfarande husets eldsjälar. Margareta Hammarström och Eva Holmström – och verksamhetschefen Christina Thonman.

– Kriminaliteten var hög, det var normlöst och ganska stökigt. Vi var några som kände att vi måste kanalisera den här ilskan som fanns. Det fanns så mycket kraft hos de unga, som inte togs i bruk, minns Christina Thonman.

– Jag engagerade mig utifrån en självförvaltningsdiskussion som fanns starkt i åttiotalets Sverige och var sprungen ur ett folkrörelse-patos. Jag ville hitta en plats där det gick att genomföra fullt ut.
Då var lokalen uppdelad, med olika ingångar för olika verksamheter. De tre kvinnorna ledde förändringsarbetet med projektpengar från Socialstyrelsen.

– Vi bröt ner arbetsuppgifterna som fanns och lade över dem på ungdomarna, med beslutanderätt, budget och resultatansvar. Sakta men säkert tog vi makten från styrelsen som fanns då, säger Christina Thonman.

Emelie Öberg och Emelie Alexandersson, två av ungdomarna som trivs på Folkan.

De började med att ta bort alla entréer och i stället skapa en gemensam ingång. Interiören dekorerades i hemtrevlig stil med kreativ känsla, väggarna bilades upp och ersattes med skjutpartier i glas.

– Vi har krypin, men här är du sedd överallt. Det är viktigt att varenda unge känner sig sedd och har en roll. Ungdomarna arbetar i självstyrande grupper när de är mellan 13 och 19 år. Det år som de fyller 19 är de förpliktigade att hitta en trettonåring som trainee, förklarar Christina Thonman.

– Nu vet vi att det är en modell som fungerar, den har förfinats över tid men grundidén är kvar. Vi har en kafégrupp, en biogrupp, en för inspelningsstudion och en för rörelse och teater, samt en för biblioteket. Vi har också en festivalvecka och våra traditioner. Sista dagen innan jul bjuder vi alla ungar på julbord och de får varsin liten julklapp.

– Vi är noga med att vara tydliga med vår idé, med unga goda krafter som ges och tar plats. Eldsjälar kan också vara förödande, den titeln kräver att en har vett att flytta på sig och se till att alla får lysa. Ett hus med vår unika verksamhet skulle aldrig fungera om inte vi, vuxengänget, släppte kontrollen.

”Folkan-ungarna”, som de kallas, syns och blir sedda överallt i huset. Väggarna togs bort under den stora renoveringen på åttiotalet.

Mödan har betalat sig. Söråkers Folkets Hus har fått flera priser: Årets biograf 2004, Årets Konstarrangör 2005. År 2016 fick Christina Thonman själv utmärkelsen Folkets Hus och Parkprofil. Motiveringen löd: »Bakom den stora verksamheten finns en aktiv folketshusförening med en mycket engagerad och handlingskraftig verksamhetschef – Christina Thonman. Med en klar och tydlig idé om vår folkrörelse är Christina Thonman en förebild.«