Tidigare ordföranden Atusa Rezai och ledamoten Seluah Alsaati från Folkets Husby.

Om man vill utge sig för att vara ett demokratiskt hus behöver man hela tiden ha örat mot marken.

Atusa Rezai, Folkets husby

Eldsjälarna i Husby

När föreningen Folkets Husby samlade till sitt första årsmöte blev lokalerna fullsatta. Unga som gamla kom för att vara med och forma det framtida huset och listan av folk som ville sitta i styrelsen var två sidor lång. Vi frågade den dåvarande ordföranden Atusa Rezai och ledamoten Seluah Alsaati hur mobiliseringen gick till.

Föreningen Folkets Husby bildades 2015 med syftet att göra om samlingslokalen Husby Träff, som tidigare drevs av stadsdelen, till en medborgardriven mötesplats mitt på torget i Husby. I den tillfälliga styrelsen som tog på sig uppdraget att verka fram till årsmötet fanns bland andra Seluah Alsaati från ABF Stockholm och Atusa Rezai från Rädda Barnens satsning Lika Villkor, som syftar till att stärka ungas inflytande i området.

– Det var en framgångsfaktor, dels att vi var lokalt förankrade, men också att vi arbetar för stora etablerade civilsamhällsaktörer. Det gav oss möjlighet att lägga viss arbetstid, säger Atusa Rezai.

– Vi har kontakt med föreningar på dagtid, vi träffar boende i olika konstellationer, oavsett om det är Rädda Barnen i workshops och forum, hyresgästföreningens möten med boende eller ABF genom studiecirklar och arrangemang. Det gjorde att vi hade örat mot marken.

– Men, säger Seluah Alsaati, det var också helt avgörande att vi var ’rätt’ personer i de här organisationerna. Att vi hade kunskap, erfarenhet och förankring i våra områden.

Det första den tillfälliga styrelsen gjorde var en kartläggning. Vilka var aktiva, föreningar och nyckelpersoner, och hur såg deras behov av ett hus ut?

– Vad är en bra representativ styrelse, hur bör en styrelse arbeta just här och kan vi skapa ett levande hus? De frågorna har vi ställt till många föreningar och boende och också till oss själva. Vi behövde få en helhetsbild, säger Atusa.
Därefter bjöd den tillfälliga styrelsen in till flera större dialogmöten. Där diskuterade de vilken verksamhet som behövdes i huset, men också vad föreningar och aktiva själva ville driva.

– Det kom fram jättemycket bra saker, att det behövdes ledarskapsutbildningar för våra ungdomar, särskilda kvällar för kvinnor och arbetsmarknadsförberedande insatser. Och att huset skulle vara en plats där du kan engagera dig i samhällsfrågor, säger Seluah.

Vi gör det tillsammans eftersom vi har gemensamma intressen av att våra områden stärks.

Att samla boende för dialogmöten görs ibland även i kommunal regi, vilket inte alltid blir dialoger. Vad var det då som skilde föreningens dialogmöten från de kommunala?

– Vi gör inte det här för några andra, för folket i Husby, vi gör det tillsammans eftersom vi har gemensamma intressen av att våra områden stärks. Det skapar ett helt annat förtroende än när någon kommer uppifrån, säger Seluah.

– När jag säger till en förening ’Kom till Folkets Husby’ så har jag redan ett etablerat samarbete med den föreningen kring deras egna verksamheter. Jag säger bara att Folkets Husby kan bli en plattform för det de redan gör.

Parallellt med de öppna mötena hade den tillfälliga styrelsen personliga möten med föreningar och nyckelpersoner i området. Atusa och Isseyas Debasey från Hyresgästföreningen ’jobbade häcken av sig’ i det förankringsarbetet. Från början var det inte många som trodde på idén.

– Majoriteten vi träffade tyckte inte att det här lät bra. Vi möttes av föräldrar, ungdomar, pensionärer som sa ’det är ingen idé’ och ’det kommer aldrig funka’, säger Atusa.
Det här är områden, tillägger hon, där mötesplatserna sällan har varit tillgängliga, representativa och inkluderande. Lägg dessutom till en social och ekonomisk utsatthet och erfarenhet av tidigare satsningar som lovat stort men levererat tunt.

– Det var viktigt att vi verkligen trodde att ett medborgardrivet hus var en viktig process för området. Vi kunde säga att om vi som kollektiv tror på det här, så kan vi åstadkomma en samhällsförändring lokalt. Och plötsligt var det 16-åringar som trodde på det, och 70-åringar, säger Atusa.

Det började nu också bli dags att förbereda för det första riktiga årsmötet. Medlemmar skulle värvas, kallelse skulle ut, de behövde få in motioner, ta fram ett förslag på verksamhetsplan och inte minst en ny – och representativ – styrelse.

– Vi var noga med att det skulle vara äldre och yngre, olika intressen och grupper och så försökte vi täcka in olika kompetensområden och erfarenheter, att det skulle vara personer som kunde lägga tid, som hade en förankring i området, och delade samma värdegrund, säger Atusa.
Det handlade också om att tillgängliggöra information, att förenkla och förtydliga. Ja, vad innebär det att sitta i en styrelse, och vad är egentligen ett medborgardrivet hus? Vad är en motion, och varför skriver du en sån? I efterhand säger Seluah och Atusa att de kunde ha börjat långt tidigare med det arbetet.

– Internaliserat förtryck och diskriminering drabbar många här, inte minst genom den negativa mediebilden av området och de som bor här. Om du inte blir inkluderad i olika sammanhang, inte ses som en seriös person och en viktig röst… att försöka ändra den bilden och säga: tro på din prestation, du är kompetent, du är driven, det är en lång process. Men du kanske behöver verktyg – en styrelseutbildning eller lära dig mer om processledning, säger Atusa.

 

Tänk om det bara kommer tio personer på årsmötet, och att de personerna inte är representativa för Husby, vilka krafter kommer då att driva huset?

 

En annan strategi man använde sig av, för att se till att årsmötet skulle bli välbesökt, var att beskriva konsekvenserna.

– Vi sa att ’tänk om det bara kommer tio personer på årsmötet, och att de personerna inte är representativa för Husby, vilka krafter kommer då att driva huset?, säger Atusa.

– De sista två veckorna fick vi många som ville ställa upp till styrelsen, vi hade två sidor fyllda med folk. Det var en fantastisk situation att kunna välja, säger Seluah.
Den tillfälliga styrelsen skulle också skriva ett förslag på verksamhetsplan. Seluah gick igenom allt som hade sagts på dialogmöten och träffar och delade in dem i tre pelare: samhällsengagemang, folkbildning och kultur. Förslaget skickades ut tillsammans med en kallelse till årsmötet och en mall på hur man skriver en motion. Dessutom förlängde de möjligheten att bli medlem i föreningen, till två timmar innan årsmötet skulle börja.

– När vi satt och förberedde oss precis innan mötet droppade det in folk hela tiden, som ville bli medlemmar. Vi blev jätteglada för varje person, för det betyder ju en styrka för Folkets Husby, säger Seluah.

 

 

Det ska ju märkas att nä, det här blev inte som när en del stadsdelar håller möten, när de säger att ’åh, så intressant att du tycker så’ och sen yalla, hejdå och ingenting händer.

Föreningen hade valt att inte enbart erbjuda medlemskap för föreningar (300 kronor), utan också för privatpersoner (100 kronor).

– Alla organiserar sig inte traditionellt i föreningar. Man kanske har ett nätverk, eller kommer själv, säger Seluah.
Innan årsmötet höll den tillfälliga styrelsen en 45 minuter lång workshop med olika stationer. En om stadgarna, en annan om motionerna och en med förslaget om vilka som skulle sitta i styrelsen.

– Vi hade ett dokument på datorn där vi uppdaterade. Det var till exempel en äldre man där som var nominerad. Men på plats backade han för att släppa fram en yngre kille som representerade en snarlik grupp, berättar Seluah.
Till slut fanns ett förslag med personer från dels stora organisationer som Rädda Barnen och ABF, men också lokala PRO-are, en kvinnoförening och personer som många unga hade förtroende för.

– Jag tror att många blev chockade över hur genomarbetat förslaget blev. I vår styrelse finns det åsikter som går isär, det har varit vår medvetna strategi att ha med olika krafter, men vi har ändå en förmåga att förstå varandras olikheter, säger Atusa.

Under årsmötet valde man också att vara flexibel med de förslag som kom upp. Det fanns skrivna motioner, bland annat om att anställa ungdomar som sommarjobbare och att fungera som samordnare för olika lokala initiativ i samhällsfrågor. Annat som togs upp på plats var att satsa på kvinnoverksamhet och att huset skulle prioritera arbetsmarknadsförberedande verksamhet för ungdomar. De förslagen arbetar nu den nya styrelsen med att förverkliga.

– Det ska ju märkas att nä, det här blev inte som när en del stadsdelar håller möten, när de säger att ’åh, så intressant att du tycker så’ och sen yalla, hejdå och ingenting händer. Nu måste vi ge tillbaka, nu ska vi skapa de verksamheterna också, säger Seluah.
Arbetet med förankring och mobilisering är heller inte något som Seluah och Atusa tycker behöver göras bara en gång, inför starten av en Folkets Hus eller park-förening.

– Om man vill utge sig för att vara ett demokratiskt hus behöver man hela tiden ha örat mot marken. En kartläggning som den vi har gjort måste uppdateras och revideras, varje år. Händelser i området, politiska beslut som fattas, vad människor tycker, allt det spelar roll. Ett hus måste vara dynamiskt och flexibelt. Det tror jag är avgörande, säger Atusa.