Exteriör Biografen Roy i Göteborg och affischen för "Make Democracy Great Again"

Slaget om demokratin – ingen kan göra allt men alla kan göra något

Det är energigivande att mötas. Att mötas med respekt. Vi som har olika åsikter men befinner oss inom den demokratiska ramen måste mötas. Hoppet brinner i mig. Folk vill, har energi och vill vara med och göra positiva saker. Det finns en väldig massa människor som står upp för demokratin. Men det är ändå fara å färde, det går inte att säga att det kommer att lösa sig. Vi måste bli demokratibyggare, alla som gör någonting, alla som kan göra något för demokratin. Ingen kan göra allt, men alla kan göra något.

Med de orden avslutar Jan Scherman panelsamtalet som han är inbjuden till. Vi befinner oss på Bio Roy på Avenyn i centrala Göteborg. Ett femtiotal personer har tagit sig till biografen lördagen den 4 november för att titta på Schermans nya dokumentärfilm Make Democracy Great Again. De som har bjudit in till film och samtal är Bio Roys Vänförening.

Folk samlas i biografens foajé inför föreställning.
Besökarna samlas i Biografen Roys foajé inför vänföreningens ”Film och Samtal” med Jan Scherman.

Jag tog mig till Bio Roy ett par timmar tidigare än planerat. Det tar inte lång tid innan jag märker att jag inte är den enda som kommer till Roy bara för att fika på biografens kafé. Det är en vacker, kylig, solig höstdag i Göteborg och inifrån biografens klassiska kafé kan man se att en majoritet av människorna som går förbi Roy stannar till, tittar in i lokalerna genom de stora glasfönstren eller tittar på programutbudet. Jag tänker för mig själv att det är biografens klassiska, intima och eleganta inredning som fångar människors nyfikenhet. Här har jag bestämt träff först med Bio Roys Vänförenings ordförande Christer Nilsson och senare med Jan Scherman.

Christer Nilsson är en kulturfantast. Han har länge arbetat inom filmvärlden som regissör och filmproducent och med teater som teaterproducent i bland annat Backa Teater och Stadsteaterns barn- och ungdomsteater. Christer har arbetat med publikarbete med målet att sänka trösklarna till kulturen. Han ser Bio Roy som en mötesplats och ett kulturhus mitt i centrala Göteborg. Sedan några år tillbaka engagerar han sig i Bio Roys Vänförening. Föreningen består främst av pensionärer som har film och biograf som sitt stora intresse. Men framför allt ser de Bio Roy som sin mötesplats.

Varför visar ni Make Democracy Great Again?
– Föreningen vill bredda publiken och ett sätt att göra det på är att visa filmer som lyfter upp dagsaktuella ämnen med dagsaktuella personer. Vi kommer också att visa filmen om Dag Hammarskjöld. Men vi lever också i ett land som håller på att rasera sin välfärd och sin likvärdiga skola. Klyftorna mellan människor växer och utanförskapet är stort. Vi ser faktorer som hotar demokratin, gör landet mindre fungerande och att staden glider isär. Demokrati är beroende av många delar för att fungera, säger Christer Nilsson.

Christer NIlsson, ordförande i Roys Vänförening sitter i foajen under intervjun.
Christer Nilsson, kulturfantast och ordförande i Roys Vänförening.

Varför engagerar ni er i föreningsform?
– Föreningslivet är ett integrationsinstrument och viktigt för att få människor att känna delaktighet. Det har varit en stark svensk gren men det vittrar sönder i takt med mycket annat. För att vända på samhällsutvecklingen behöver man föreningslivet och kulturen. Medlemskap och engagemang minskar. Kulturens ansvar är att sänka trösklar.

Klockan närmar sig 15 och vänföreningens medlemmar har hunnit sätta sig och fika innan de ska ge sig in i den anrika biografsalongen som präglas av vackra muralmålningar. En medlem i 80-årsåldern berättar att han brukade komma till biografen som ung med sina föräldrar på 50-talet. Att Bio Roy, dåvarande Biografen Royal, har varit hans plats i 70 år. Ämnet väcker nostalgiska minnen hos fler medlemmar, Bio Roy som mötesplats har haft en stor betydelse för dem genom hela livet.

Jan Scherman och Christer Nilsson välkomnar publiken. Scherman inleder med ett citat som redan före filmvisningen fångar publikens intresse och kanske till och med frustration. Citatet är hämtat ur boken ”En tysk mans historia” av Sebastian Haffner. Haffner ställer i boken frågan om hur det som hände i Tyskland, när Hitler kom till makten, kunde hända. Folk tyckte att Hitler var en dåre, en pajas. Och Haffner svarar på frågan ”att det hände därför att ingen trodde att det skulle hända och eftersom ingen trodde att det skulle hända så gjorde heller inte någon något däremot”.

Folk i biosalongen och en scen ur filmen visas på bioduken.

Medan publiken tittar på Make Democracy Great Again passar jag och Scherman på att prata om filmen, men framför allt om demokratins tillstånd i Sverige, om hotet mot demokratin, politiker och det alltmer polariserande samtalsklimatet. Men Scherman återkommer ofta till hoppet och det engagemang som han har sett när han har rest både inom Sverige och även i de andra länder han har besökt under filminspelningen, bland annat Sydafrika, USA, England och Ungern.
Precis när Scherman börjar prata om engagemang ser vi ett stort demonstrationståg för Palestina passera förbi avenyn och Bio Roy.

– Du ser, människor engagerar sig. Just nu går det folk förbi som engagerar sig. Vi måste orka diskutera och samtidigt orka ta de internationella samtalen också. Vi måste ha flera saker i huvudet samtidigt. När det gäller palestinier, judar, förorterna, hotet mot demokratin. Prata om demokratins grund som håller på att erodera. Om våldspiralerna åt olika håll i samhället. Det kan gå så långt att det snart kanske inte går att rätta till. Men ”vi har viktigare saker att diskutera” säger politiker när man diskuterar vardagsproblemen som påverkar demokratin negativt i Sverige. Jag tänker hålla flera frågor i huvudets samtidigt, säger Scherman och fortsätter:

– Jag tycker att utvecklingen de senaste 5–6 åren, sedan den första dokumentärfilmen jag gjorde, har varit väldigt alarmerande. Vi är tillbakapressade mer än 30 år i tiden. Alla vinster för demokratin efter järnridåns fall är uppätna och borta. The Economist har ännu lägre siffra än Freedom House, om att endast 13% världens befolkning lever i fungerande demokratier. Nu är det dags att bryta kurvan.

Känner du att publiken och människorna du träffar har samma oro inför framtiden? Tycker de att samhället är så polariserat och demokratin så hotad som filmen visar?
– Jag tycker inte det. Varningssignalerna har inte nått fram. Svensk demokrati har tappat mark i demokratimätningar det senaste året. Demokratin är inte en grundlag, det är människors aktiva deltagande. Demokrati är inte att rösta vart fjärde år, att folk inte engagerar sig eller ser allvaret är ett av de allvarligaste sjukdomssymptomen. Det är bara de som dagligen upplever demokratins nedmontering som ser allvaret. I Husby undrar människor vad som är näst på tur. Man behöver opinionsbilda andra delar av landet om allvaret som förortsbor känt länge. Angiverilagen och övervakningslagen, varje sådan lag skjuter demokratiska- och frihetsrättigheterna längre bort. Det måste finnas andra sätt att lösa samhällets utmaningar än att göra demokratin mindre och mindre, säger Scherman.

I början av november har han redan hunnit besöka ett 20-tal biografer och mötesplatser, mestadels hos Folkets Hus och Parkers medlemsföreningar.

– Ända sen premiären på Årsta Folkets Hus den 4 september har jag turnerat med filmen och har inbjudningar fram till maj. Allt från Bergsjön i Göteborg till Jokkmokks vintermarknad med 40 000 besökare. Vintermarknaden har en tradition på mer än 400 år, är en av Sveriges äldsta traditioner och marknader, säger Scherman.

Filmen ”Make Democracy Great Again” hade premiär 4 september 2023 i ett välbesökt Årsta Folkets Hus.

Du har varit i både förorter, landsbygden, mindre bruksorter och storstäder och haft samtal, hur ser skillnaderna ut i vad och hur publiken diskuterar? Vad skiljer mellan vad publiken fångar upp i de olika delarna av landet?
– Till exempel i Husby, möttes vi av en stark ilska och upprördhet, frustration över att inte bli sedda överhuvudtaget, känslan att det inte är någon som bryr sig på allvar och den enda bild av orten är det finns bara invandrare och brottslighet. Ingen eller få försöker skildra dessa platser som man skildrar andra platser. Det sätts etikett på områdena och människorna. Det är en annorlunda diskussion när man är i Deje, där nazisterna är aktiva. Det har varit engagerande och viktiga diskussioner om vad människor kan göra.

Du har ju också varit delaktig i framtagandet av en Novusundersökning som Folkets Hus och Parker och Novus tagit fram som berör invånarnas förtroende till fria medier och politiker. Hur ser du på de specifika hot mot demokratin som skildrats i din film kopplat till Novus-undersökningens resultat?
– Sverige har ett väldigt dåligt skydd för demokratin. Det räcker med ett extraval inom 18 månader och en majoritet för att ändra grundlagen och nedmontera demokratin som vi känner den. Det är unikt svagt skydd för demokratin. Det finns en naiv trygghet att det inte kan hända. Men demokratin har i Sverige varit hotad flera gånger.

– I en mätningsundersökning som Folkets Hus och Parker och Novus tog fram i våras och som berör invånarnas förtroende till fria medier och politiker svarade 63 % att de inte kan tänka sig att bli politiker. Det behövs en partipolitisk revolution, politiska partier måste tänka att de måste börja om från början. De måste ställa sig frågan; Hur ska vi få fler medlemmar och nå ut till människor? Hur gör vi det enklare att bli partimedlem. Partier måste sänka trösklar för människor att bli medlemmar och engagera sig partipolitiskt. De måste engagera sig i folkets demonstrationer och i aktiviströrelser. Att skapa incitament att vara tvungna att nå ut och samla medlemmar.

Sherman svarar på frågor i biografen Roys foajé
Jan Scherman svarar engagerat på frågor om filmen och på hur han ser på demokratins tillstånd i Sverige.

– Initiativ som Husbyrådet måste mötas med stort intresse av politiska partier. Partier behöver be om att få delta och ta till sig kritiken och stötta människornas engagemang. De uppträder oftast som vilket aktiebolag som helst med slutna rum. Stängda val av företrädare och politisk inriktning. De jobbar slutet och för likt företag. De aktivister som framträder i filmen ska fungera som positiva reformtänkare för partier. Det är ett rött alarm att partier som vill nedmontera demokratin får ökad medlemsantal.

– En annan aspekt är att medier befinner sig i och själv skapat en kommersiell kris, där de tittar på ekonomin och klick snarare än kvalitén på publikationerna. Alternativa medier uppstår, bloggar på Spotify och andra sociala medier med extremhögeråsikter växer. Det måste finnas folkbildningsdriv i media. Informera och utbilda är inte bara en uppgift för Public Service som dessutom är hotat av ett regeringsunderlag som vill nedmontera det, utan också för kommersiella aktörer. För yttrandefriheten är detta alarmerande på många olika sätt.

Du lyfter också upp ett samtalsklimat som är alltmer polariserat. I filmen visar du några skrämmande exempel på hat och hot på sociala medier och ibland är de sanktionerade av politiska partier.
– Hatet på nätet… Stick och brinn, gillar inte dig, jag hatar dig. Hur ska jag svara? Ska jag slå tillbaka eller svara med respekt? Slaget om demokratin sker i vardagen. Hur blir jag obekväm i vardagliga samtalen? Det kanske är jobbigt men man måste ta den diskussionen. Det samtalet bör få mycket mer energi än vad det har idag. Kan inte vi i vardagen höja våra röster? Jag anser att vi måste det för att det falska och extrema inte ska stå obesvarat.

i filmen visas det flera olika goda exempel på när människors engagerar sig. Du visar att det finns hopp och oftast är det människor som har engagerat sig som är hoppet personifierat. Vad ser du för lösningar framåt?
– I filmen lyfter jag upp delar av demokratin som vi påstår fungerar. Jag blir väldigt hoppfull och känner en positiv känsla över att det finns ett väldigt stort engagemang bland människor. Att vissa tar tag i saken och utifrån ett behov som uppstår engagerar sig, tycker jag är hoppfullt. Man vill göra saker utanför och i de politiska partierna, framför allt i civilsamhället. Det finns mycket energi hos människor som vill göra något. Det visar på behov av sådant här sätt att jobba. Jag tycker att det är ett bra sätt att arbeta på, så som Folkets Hus och Parker arbetar. Att få till samtal kring vårt samhälles stora utmaningar och framtidsfrågor. Att ha modet att genomföra ett respektfullt samtal kring svåra frågor.

Samtalet, som skulle ha kunnat fortsatt länge till, avbryts när Jan Scherman tycks höra inifrån biografsalen att filmen närmar sig sitt slut. Efter filmen får Jan Scherman stora applåder, publiken sitter kvar och väntar förväntansfullt på det fortsatta samtalet. Samtalet väcker engagemang hos publiken, de nickar, buar, skrattar och applåderar när Christer Nilsson och Jan Scherman samtalar om de stora utmaningar och möjligheter om dokumentärfilmen visar upp.

Det går knappast att missa att Jan Scherman har bestämt sig för att göra det han kan. Och som han själv säger i slutet av panelsamtalet, ingen kan göra allt men alla kan göra något. Publiken på Bio Roy och medlemmarna i Bio Roys Vänförening var märkbart nöjda med det här lyckade arrangemanget. Det syntes inte minst på den långa stund som Scherman fick stanna på Bio Roy för att samtala med publiken, innan han reste vidare till Motala via Jönköping för ännu en hotellövernattning och ännu ett samtal i demokratins tjänst.


 

I texten ovan hänvisar Jan Scherman till undersökningar och organisationer – här hittar du mer information om dem:

Husbyrådet består av Husbybor i olika åldrar som tillsammans med det lokala föreningslivet vill engagera boende och hitta nya vägar för inflytande och delaktighet i Husby. Läs mer

Både politiker och media får underkänt i en Novusundersökning som tagits fram på uppdrag av Folkets Hus och Parker. Resultaten visar på fortsatt svåra utmaningar för demokratin. Novusundersökningen 2023

Freedom House är en obunden organisation med det uttalade målet att som ett politiskt oberoende forskningsinstitut bidra till spridandet av politisk frihet och demokrati världen över. Organisationen har sitt huvudkontor i Washington, D.C., USA, men finns representerad på flera olika platser i världen. Läs mer

The Economist är en brittisk tidskrift med tonvikt på internationell politik och ekonomi. The Economist räknas som en av de mest respekterade nyhetstidskrifterna i världen.