Ett kulturpolitiskt genombrott

Kulturrådets fördelning av kulturens krispaket är ett kulturpolitiskt genombrott. Kulturyttringar som aldrig tidigare tilldelats offentligt kulturstöd, har genom beslutet nu bedömts som stödberättigade. Att Folkets Hus och Parkers Live på bio-verksamhet anses som likvärdig med fysisk scenkonst får ses som en av få positiva sidoeffekter av krisen.

Så har Kulturrådet fördelat de medel som tilldelats från regeringen för att möta de stora behov som uppstått inom kultursektorn med anledning av Coronapandemin. Att de 500 miljonerna inte kommer att räcka, det vet såväl kulturutövare och arrangörer som myndigheterna själva. Kulturens krispaket är en kompensation för förlorade intäkter. Men bara fram till sista maj, och då restriktionerna om att samla max 50 personer i offentliga sammankomster kvarstår, är situationen densamma för kommande månader. Kanske gäller det resten av året? Ju förr Folkhälsomyndigheten och regeringen kan ge svar, desto bättre är det för alla berörda parter som behöver planera sina verksamheter för att minimera skadorna.

Kulturrådets beslut innebär att 370 välbehövda miljoner fördelats till framförallt arrangörer, men också en del andra aktörer. Det är slående att många på listan över beviljade ansökningar är sådana som aldrig tidigare fått kulturstöd. Där finns dansband och klubbar för pop/rock som tilldelats miljoner. Detta är kulturyttringar som av offentliga stödmyndigheter normalt ses som kommersiella och dessutom inte ansetts leva upp till kraven om konstnärlig kvalitet. Inom kulturområdet har man i decennier diskuterat begreppet konstnärlig kvalitet, och vissa har hävdat att svensk pop/rock kunde haft mycket mer experimentell musik om man från kulturbyråkratin inte hänvisat genren till företrädesvis kommersiella villkor.

För Folkets Hus och Parkers Live på bio-verksamhet, med scenkonst från såväl de största internationella scenkonsthusen som svenska institutioner, är det inte mindre än ett kulturpolitiskt genombrott att Kulturrådet nu beviljar stöd. Det är nämligen första gången som staten anser att digitalt sänd scenkonst ska jämställas med fysisk scenkonst. Riksorganisationen, som drivit Live på bio sedan 2003, har i sina ansökningar fått avslag för stöd till verksamheten år efter år. Kulturrådet har pekat på Filminstitutet och sagt att ”detta är film!”, medan Filminstitutet kontrat med ”detta är scenkonst!”, och så har verksamheten fallit mellan stolarna. Med obefintliga budgetar har vi enträget fortsatt att bedriva verksamheten vidare med förlust, för att uppfylla det egenhändigt givna uppdraget att sprida kultur i hela landet.

En tydlig effekt av Coronakrisen är att scenkonstinstitutioner i hela världen genast började streama sina föreställningar genom egna playtjänster. I Sverige har vi kunnat ta del av teater, dans, konserter och opera i ett fantastiskt rikt utbud. Både publiken och kritikerna har också följt med, vilket är att beteckna som ett trendbrott. På bara några veckor tog vi ett rejält digitalt skutt.

Att Live på bio tilldelats offentligt stöd ska i första hand ses som en effekt av den samhällskris vi går igenom, men måste också betraktas som en del av en rekordsnabb förändrad syn på digitalt sänd kultur. Att Live på bio per se inte håller lägre kvalitet eller är mindre kultur än fysisk scenkonst har vi inom folkrörelsen vetat om i snart 20 år. Att staten nu delar denna uppfattning känns hoppfullt inför framtiden.

Calle Nathanson, vd Folkets Hus och Parker

Foto: Utbud från Liva på bio – läs mer >


 

Inlägget är en del av Folkets Hus och Parkers nyhetsbrev.
Starta en prenumeration här