Att våga öppna
Även om det stegvis införs lättnader av restriktionerna för publik verksamhet, så kommer det att dröja innan samhället är tillbaka till ett mer normalt läge. Samlingslokalerna kommer därför att behöva ett starkare stöd än tidigare från kommunerna, för att kunna återstarta och våga satsa på sina verksamheter.
Vi som deltagit i kulturministerns sakråd under pandemin – representanter för kultur, idrotts och besöksnäringen – har under lång tid efterlyst en närmare tidsplan för hur en nedtrappning av restriktionerna för allmänna sammankomster och offentliga tillställningar ska genomföras. I slutet av maj fick vi ett sådant beslut av regeringen. Lättnader kommer att genomföras i fem olika steg, där det första steget redan klarades av 1 juni och där nästa förväntas ske den 1 juli.
Nyligen kom regeringen också med ytterligare ett förslag till lättnader som framförallt riktar sig mot de mest publikdragande idrotterna, som elitfotbollen, och de största konsertevenemangen. Förslaget innebär bland annat att från och med 1 juli ska maxantalet för en publik bedömas utifrån en plats eller arenas möjligheter att delas upp i sektioner med egna in- och utgångar. Det skulle i sådant fall innebära att publiken vida kan överstiga de 3000 med anvisad sittplats utomhus som då ska gälla.
Ett bra förslag för de största, men som inte direkt kommer betydande något för de mindre arrangörerna.
En genuin längtan att
få komma igång igen
Det är bra att återstarten av kultur- och idrottsverksamheter har kommit igång, nu när vaccinationstäckningen verkar följa tidsplanen. Samtidigt kommer det att vara en uppförsbacke för många verksamheter med att starta upp igen och få tillbaka besökare och publik. Det är inte bara att trycka på knappen för ett evenemang och så vips är publiken tillbaka. Det krävs lång planering och ett intensivt publikarbete. Dessutom har pandemin inneburit ett stor kompetenstapp av både tekniker och kulturskapare som sadlat om.
Många av Folkets Hus och Parkers medlemsföreningar har fortsatt hålla sina verksamheter på sparlåga och siktar på att öppna upp, om än med försiktighet, först efter sommaren. När vi träffar företrädare för olika Folkets Hus och folkparker runtom i landet så möter vi både engagemang och en genuin längtan av att komma igång igen. Samtidigt är det tydligt att det finns flera svåra utmaningar framöver.
När ska publiken våga sig tillbaka i någon större omfattning? Hur möter man de krav på hybridmöten som besökare och kunder sannolikt kommer att ställa? Och när är rätt läge att våga satsa för att kunna bygga upp verksamheten igen? Det krävs likviditet för att kunna anställa och ta på sig kostnader, men om dessa nödvändiga steg inte tas finns det inte heller någon fungerande verksamhet när de sista restriktionerna är borta. Det uppstår här lite av ett moment 22 som är svårt att bryta.
Viktigt med
fortsatt stöd
Därför är det viktigt att det offentliga fortsätter att ge extra stöd till arrangörer och samlingslokaler för att denna viktiga infrastruktur för föreningsmöten, kultur och bildning ska klara sig hela vägen ut genom pandemikrisen.
Staten har redan i den senaste ändringsbudgeten aviserat om ytterligare 750 mkr till kulturområdet. Men kommunerna, som liksom regionerna har uppvisat överskott i boksluten för 2020, kan inte stanna vid att peka på statens insatser, utan måste själva vara proaktiva och föra en nära dialog med det lokala civilsamhället för att tillsammans hitta lösningar på de utmaningar man nu står inför.
En enkel första åtgärd kan till exempel vara att boka in kommunens möten för hösten på närmsta Folkets Hus.
Det når oss i skrivande stund att Folkets Hus-rörelsens före detta chef, och tidigare statsrådet Bengt Göransson gått bort. Hans eftermäle i både samhället och vår organisation går knappt att överblicka, men jag tror att han skulle ha gillat en sådan strategi, att det allmänna och föreningslivet hjälps åt för medborgarens bästa.
När det här är över borde alla kommuner tillsammans med det lokala förenings- och kulturlivet planera för en postpandemisk yra, där scenkonst, musik, film, konstutställningar och författarsamtal ger medborgarna den efterlängtade möjligheten att återigen träffas i större fysiska sammanhang. Gärna i Folkets Hus och i folkparkerna. Det skulle Bengt ha gillat.
Calle Nathanson
Vd, Folkets Hus och Parker
Foto: Benito Daoust / Mostphotos
Inlägget är en del av Folkets Hus och Parkers nyhetsbrev.
Starta en prenumeration här